Undran angående lystal

[Mikael Westerberg]

Hej alla entusiaster,

Våren har börjat. Ja kanske inte map på temperaturer och väder då det var -12 C här på morgonen. Jag bestämde mig dock i fredags att det var dags att ge sig i kamp med kung Bore och starta säsongen. Sagt och gjort - fram med grillen och köttet (med tillhörande malt). Tillbringade Lördagen samt även idag Söndag på varvet med att rensa däck från allt - vi ska måla om överbyggnaden i år.

Nåväl - nu till min fråga. Jag har lärt mig att en båts fart (dock ej vid planade båttyper) är beroende av dess längd på vattenlinjen. Dock så ser jag i båtfakta att båtar (som jag antar inte är planande) med stora variationer i vattenlinje-längd) har liknande LYS-tal.

Hur kan det komma sig??

MVH/ Mikael

[Herr Q]

Man skulle kunna förklara det med att vattenlinjelängden visar på en teoretisk maxfart (en fysisk begränsning pga vågbildningen), medan lystalet visar på någon sorts allroundsnabbhet, empiriskt mätt på kappseglingar där man seglar på maxfart ibland och ibland långt därunder, beroende på vinden.

Så en kort, lätt båt med massor av segel, perfekt för lättvind kan få samma lystal som en lång, tung båt som passar bäst i hårdvind.

//HQ

[heavy]

Hej alla entusiaster,

Våren har börjat. Ja kanske inte map på temperaturer och väder då det var -12 C här på morgonen. Jag bestämde mig dock i fredags att det var dags att ge sig i kamp med kung Bore och starta säsongen. Sagt och gjort - fram med grillen och köttet (med tillhörande malt). Tillbringade Lördagen samt även idag Söndag på varvet med att rensa däck från allt - vi ska måla om överbyggnaden i år.

Nåväl - nu till min fråga. Jag har lärt mig att en båts fart (dock ej vid planade båttyper) är beroende av dess längd på vattenlinjen. Dock så ser jag i båtfakta att båtar (som jag antar inte är planande) med stora variationer i vattenlinje-längd) har liknande LYS-tal.

Hur kan det komma sig??

MVH/ Mikael

Titta in på länken där har( lys pappa) skrivit lite om lys
http://www.norlinboats.com/

[Rudi]

Man kan tillägga att vissa båttyper är såväl deplacerande som planande,
kölbåtar som vid gynnsamma förhållanden kommer över sin teoretiska
maximifart, lättar och planar (en racerjolle är i.o.f.s. också en depla-
cementsbåt, så länge vinden är för svag för att få den att plana.).

Rudi

[Herr Q]

Skall man vara riktigt petig:

Vattenlinjelängden styr vågbildningsmotståndet, och är en begränsning på maximal fart, om framdrivningseffekten är \"tillräcklig\". Men det finns stora variationer. Först och främst kan skrovformen göra båten mer eller mindre benägen att sjunka ner i fartvågen. Många moderna segelbåtar får en liten hydrodynamisk lyftkraft på sitt skrov som hjälper med farten.

Sedan är det väl känt att ollika form på undervattenskroppen kan göra båten mer lättdriven (men med en något lägre toppfart) eller trögdriven, men med något större potentiell toppfart - allt på samma längd. Man talar ibland om block-koefficient och prismatisk koefficient för att beskriva de här skillnaderna - det går att räkna på det hela om man vill.

//HQ

[MiniMe]

Titta in på länken där har( lys pappa) skrivit lite om lys
http://www.norlinboats.com/

intressant läsning...

[Gäst]

Vannlinjelengden er heller ingen konstant størrelse under seilas. Noen båter øker sin vannlinje betraktelig under fart, men andre konstruksjoner har bortimot max vannlinjelengde allerede ved bryggen.

[GöstaU]

Sedan är det väl känt att ollika form på undervattenskroppen kan göra båten mer lättdriven (men med en något lägre toppfart) eller trögdriven, men med något större potentiell toppfart - allt på samma längd. Man talar ibland om block-koefficient och prismatisk koefficient för att beskriva de här skillnaderna - det går att räkna på det hela om man vill.

Hmm, just de här två begreppen, blockkoefficient och prismatisk koefficient, är något som jag inte lyckats få klart för mig hur de fungerar. Någon som kan förklara det? Vad de innebär, vad de ger båten för egenskaper och vad som är rimliga värden på de två för olika typer av båtar?

MVH, G

[Herr Q]

Här är en länk som kanske kan vara till nytta. Men den är engelsk - jag hittade tyvärr inget bra på svenska.

http://web.nps.navy.mil/~me/tsse/NavArc ... uction.htm

I de sammanhang där man diskuterar deplacementsfördelningens betydelse för toppfarten brukar man litet förenklat använda bara den prismatiska koefficienten, men med båtar som har ett avsmalnande skrov med stora överhäng (segelbåtar) som dessutom seglas med lutningar upp till 30 grader kan man inte räkna fullt så enkelt. Därav att man får ta hänsyn till både block- och den prismatiska koefficienten när man försöker beräkna verklig toppfart.


//HQ

[GöstaU]

Tack, jag ska läsa o begrunda!

MVH, G.